Datortomografi är en skiktröntgen som resulterar i tunna axiella bilder av undersökningsområdet vilket möjliggör visualisering av relativt små förändringar. Bilderna kan reformatteras till coronara och sagittella bilder för säkrare bestämning av lokalisation och förhållande till omkringliggande organ.
Remiss till datortomografiundersökning bör innehålla en riktad frågeställning. Även angelägenhetsgrad i tid är av värde för vår prioritering. För mer information se riktlinjer för remittering till bilddiagnostik
Hur går det till?
Patienten får avlägsna kläder, smycken och andra föremål som kan störa i bilden. Metallimplantat ger artefakter i bilden men är inte kontraindicerat. Patienten ligger på en brits som rör sig genom gantryt (ca 70 cm i diameter) samtidigt som området bestrålas. Avancerade detektorer fångar upp röntgenstrålarna som omvandlas till bilder i datorn.
Kontraindikation
Inga kontraindikationer finns för datortomografi. DT-tekniken innebär relativt hög stråldos till patienten varför, om möjligt, annan undersökningsmetod kan väljas och nyttan med undersökningen alltid bör vägas mot riskerna av strålningen.
Kontrastmedel
Jodhaltigt kontrastmedel används vid undersökningar för att visualisera kärl och vävnader bättre. Kontrastmedel ges intravenöst och/eller peroralt och ordineras av radiolog vid prioritering.
Jodkontrastmedel är kontraindicerat vid gravt nedsatt njurfunktion, feokromocytom (ska blockeras före kontrastinjektion med både alfa och beta-blockad), myastenia gravis (narkos ska närvaro om kontrastmedel ska ges), grav hjärtsvikt, manifest thyreotoxikos och planerad radiojodbehandling.
Jodkontrast kan i sällsynta fall ge upphov till allergiska reaktioner. Vanligt är att patienten upplever en värmekänsla i kroppen vid injicering av kontrastmedel vilket är övergående och ofarlig.
Mer information om jodkontrast:
FASS
Jodkontrastmedel
Kreatinin och jodkontrast
All form av intravenös kontrast (urografi, DT, angiografi) resulterar alltid i en övergående minskning av njurgenomblödningen. S-Kreatinin bör finnas på alla patienter som får kontrastmedel. På riskpatienter (se nedan) skall aktuellt S-Kreatinin finnas om undersökningen ej sker på vitalindikation.
Till riskpatient räknas:
- Alla patienter ≥70 år
- Alla diabetiker
- Alla med känd nedsatt njurfunktion
- Dehydrerade patienter
Försiktighet bör iakttas vid samtidig medicinering med cytostatika, antibiotika och NSAID-preparat. Se
Rekommendationer för användning av kontrastmedel vid magnetresonanstomografi (MRT)
Metformin och jodkontrast
Diabetespreparat innehållande ämnet Metformin (Glugophage, Avandamet, Metformin Novum) i kombination med jodkontrast kan ge upphov till grav njurinsufficiens. Vi följer de Nationella riktlinjerna ( se www.sfmr.se )
Remitterande läkare ska ansvara för att S-Krea tas när en kontrastmedels-undersökning planeras och eventuellt sätta ut medicineringen. Det åligger röntgenavdelningen att kontrollera när patienten avslutade sin medicinering.
Metforminbehandlad diabetes och normalt S-Krea
Metformin utsätts undersökningsdagen eller i samband med undersökningen.
Metforminbehandlad diabetes och S-Krea >µmol
Metformin utsätts minst 48 tim före undersökningen
Återinsättande av Metforminpreparat sker på remittentens ansvar, tidigast efter 48 timmar och efter kontroll av njurfunktionen.
Graviditet och amning
Om patienten är gravid bör undersökningen skjutas upp till efter förlossningen om det medicinska tillståndet inte kräver skyndsam handläggning.
Jodkoncentrationen i modersmjölk varierar med 1-10 % av plasmakoncentrationen, vilket motsvarar ca 0,2 % av en normal ”barndos”. Amningen behöver således inte avbrytas i samband med kontrastmedelsinjektion till modern.
Läs mer om datortomografi på Vårdguiden>>>
Här utförs vår datortomografi>>>